Karjalan Liitto
 

Karelska Förbundet

 

Karelska Förbundet är en karelsk kulturell hobby- och medborgarorganisation och en paraplyorganisation för över 450 karelska sammanslutningar.

 

Karelska Förbundet grundades år 1940 och hade då som uppgift att i utplacerings- och ersättningsfrågor bevaka de över 400 000 evakuerade karelares intressen som till följd av kriget hade mist sina hem. Enligt evakueringsplanen placerades invånarna från en viss socken nära varandra. På den nya orten grundade de förra grannarna egna karelska föreningar för att stärka samhörigheten. De evakuerade karelarna höjde invånarantalet i många glest befolkade kommuner och hade dessutom en vitaliserande inverkan på det lokala livet.

Karelska Förbundets verksamhet

I dagens läge har Karelska Förbundet fokuserat på att upprätthålla den karelska traditionen och kulturen, på att informera om Karelen och på att lösa Karelen-frågan. Information om Karelen och karelskheten önskas av barn och barnbarn till de evakuerade karelarna men också av en allt större skara människor som inte har rötterna i Karelen. Man är intresserad förutom av traditionerna även av annan kunskap om Karelen och det nutida livet i släktens gamla hemtrakter. Man upplever att man har en karelsk identitet som är en del av den finska och europeiska identiteten.

Karelska Förbundets mångsidiga verksamhet erbjuder alla något. Karelsk hobbyverksamhet ordnas på olika håll i Finland i förbundets distrikt och de karelska sällskapen, i socken- och släktsällskapen och i olika hobbyer, såsom musik och idrott. Förbundet ordnar årligen i samarbete med sällskapen Karelarnas sommarfester, evenemanget Kalevala och karelskhetens dag, riksomfattande andliga dagar och en högtid till åminnelse av vinterkrigets början. Dessutom ordnar förbundet med sina samarbetspartner bland annat traditionsinsamling, föreläsningsserier, resor, teaterverksamhet, kurser och andra evenemang.

Den karelska frågan

Den karelska frågan och lösandet av den utgör en del av förbundets verksamhet. Den karelska frågan uppfattas som ett vitt begrepp och den ingår i all verksamhet inom förbundet. Den karelska frågan främjas genom att göra karelskheten och den karelska kulturen kända, genom att upprätthålla det karelska levnadssättet samt genom att slå vakt om begravningsplatserna och minnesmärkena på det avträdda området.

 

Karelska Förbundet verkar för att Finlands utrikespolitiska ledning ska skapa förutsättningar för samarbete mot vederlag på det avträdda karelska området inom ramarna för Karelen-programmet, bland annat för skydd av begravningsplatserna och minnesmärkena i det avträdda Karelen och för att för att få dem att omfattas av en officiell mellanstatlig överenskommelse. 

I frågor som gäller återlämnande av Karelen handlar förbundet tillsammans med och via Finlands utrikespolitiska ledning. Enligt Karelen-programmet, som godkändes på förbundsstämman 2005, är förbundets mål att vårt lands politiska ledning aktivt ska följa med hur läget i Ryssland utvecklas och ta initiativ till förhandlingar med Ryssland om att återlämna det avträdda Karelen. Dessa underhandlingar skulle inledas genast när det finns möjligheter att på ett realistiskt sätt föra underhandlingarna och båda parter är redo för det.

Karelska Förbundet deltar som en medborgarorganisation i närområdessamarbete i olika projekt och med olika samarbetspartner. Förbundet har i synnerhet verkat för ett samarbete inriktat på att de historiska minnesmärkena och kulturplatserna från den finska tiden bevaras och för att kännedomen om det avträdda områdets historia ska öka. År 2007 genomförde Karelska Förbundet med hjälp av Tacis- och Interreg-finansiering från EU projektet Sorvalin muistolehti (Sorvali minneslund) tillsammans med staden Viborg och Ano Zenter Vyborg. Karelska Förbundets Karelen-åtgärdsprogram har godkänts på förbundsstämman år 2005. År 2007 inleddes arbete med att fastslå framtida målsättningar för 2010-talet och strategiarbetet Karelska Förbundet i framtiden.

Karelska Förbundets historia

Som en följd av andra världskriget blev Finland tvunget att avträda största delen av sitt Karelen: tre städer, Viborg, Sordavala och Kexholm, samt två köpingar, Björkö och Lahdenpohja. Av Karelens landskommuner var man tvungen att avträda 30 helt och 21 delvis. Av riket avträddes ett av de viktigaste landskapen och en tiondedel av hela landet, och efter krigen utplacerades cirka 407 000 karelare på olika håll i landet enligt en evakueringsplan som fick erkänsla internationellt.

Karelarnas intresseorganisation

De karelska kommunerna, församlingarna och landskapsorganisationerna grundade Karelska förbundet genast efter vinterkriget 20.4.1940. Karelska Förbundets viktigaste uppgift var att bevaka de evakuerade karelarnas intressen i utplacerings- och ersättningsfrågor. Efter att förbundet grundats började man i snabb takt grunda regionala karelska sällskap.
 
Karelarna ville aktivt delta i beslutsfattande i egna ärenden. Utplaceringen av den evakuerade jordbrukarbefolkningen, frågorna som gällde ersättning av förlorad egendom och bostadsfrågan samt jämlik behandling på arbetsmarknaden var stora samhälleliga lösningar, till vilka grunderna lades med lagar stiftade av riksdagen. I riksdagen var de evakuerade karelarnas grupp väl representerade. Förutom representanterna från Viborgs valdistrikt ingick även representanter från andra valdistrikt i denna grupp.

Kultur- och hobbyorganisation

Vid ingången till 1960-talet hade frågorna gällande de evakuerades ekonomiska ställning lösts och de evakuerades anpassning till sina nya hembygder som likvärdiga och aktiva invånare hade börjat. Tyngdpunkten i förbundets verksamhet blev i allt högre grad lagd på kultur och hobbyverksamhet.

Förbundets medlemsföreningar verkar allt mer för att den karelska kulturen och traditionen ska föras vidare till följande generationer och för att den allmänna kännedomen om Karelen ska öka.

Detta skapade en grund för förbundets nuvarande verksamhet: Karelska Förbundets verksamhet på 2000-talet fokuserar på att upprätthålla och föra vidare den karelska traditionen och kulturen. I verksamheten deltar numera också de evakuerades efterkommande och andra som är intresserade av karelskheten och som har funnit Karelen och sin egen karelska identitet.

Kalevala och karelskheten har kraftigt inverkat på den finska identiteten och hela Finlands identitet. Karelskheten och Kalevala fascinerade på 1800-talet nykarelianister, författare, arkitekter, konstnärer, musiker och traditionssamlare. På samma sätt söker man på 2000-talet karelsk influens på många kulturområden, till exempel gruppen Värttinäs musik är till största delen av karelskt ursprung.


Tulosta sivu
 
Poutapilvi web design Oy